tisdag, juni 10, 2014

Att smyga sej på en kvilt

I fredags kviltade jag färdigt bården till min PSQ (Postage Stamp Quilt). Det blev helt ok med tanke på att det var mitt första seriösa försök att frihandskvilta.

Men, sen var det ju det här med att välja tyg till kantbandet (nej, jag kommer aldrig att använda ordet lukkekant. Nånstans får man dra gränsen för vad man lånar in i sitt språk - och jag känner att min personliga gräns går där. VÅGA VÄGRA LUKKEKANT! ;)

Hur som helst. Kantband. Jag gissar att vi alla har våra egna utarbetade sätt att välja tyg till kantning. Jag brukar börja med att lägga några provbitar i kanten på kvilten:

Hoppas ni kan ha överseende med mina oskurna bilder. Jag har inte iPhoto
i datorn för tillfället. Å andra sidan kan jag namna mina bilder nu, det kan
jag inte i iPhoto...

Sen har jag en mängd metoder som jag tar till: Jag tittar noga med båda ögonen, håller för ett öga, tittar på långt håll, tittar på nära håll. Fotograferar och tittar uppförstorat på datorn. Provar i dagsljus, skymningsljus och kollar mitt i natten. Om inget av det här funkar brukar jag smyga mig på kvilten och liksom hoppa fram när den minst anar det. Det brukar funka till slut. Eller så frågar jag KS vilket han gillar bäst. Sen väljer jag det jag gillar mest :)

Jag måste nog tänka lite till.

Kram på er i den tropiska värmen (+ 28 grader i skuggan!!)

3 kommentarer:

  1. Hahaha, jag gillar ordet lukkekant! Själv brukar jag ta med ett tyg som jag tror absolut inte ska passa. Ibland visar det sig vara det enda som passar eller också framstår de andra tygerna som mycket bättre :) Ja, sen frågar jag förstås KM, ifall han kanske har bättre smak!
    Kram Gun A

    SvaraRadera
  2. Ja, det där momentet att välja "kantband" är svårt och kan vara ack så avgörande för quiltens utseende, tycker jag.

    Dollandesign

    SvaraRadera
  3. Keltainen siitä kantista tulee kuitenkin : )

    SvaraRadera